skriver på bloggen

för har ingenstans att skriva dethär. kan inte skriva det till någon för det känns inte bra.
 
Allt är fuckat!
 
på sista tiden är allt så konstigt och behöver skriva ut mig
är ändå ingen som vet om bloggen typ.
jag gör fett dumma saker nu för tiden men inget jag kan skriva ut här
fett dumma saker!
 
livet är väl bra men ändå känns allt fuckat, jag vill vara den jag en gång var.
vet inte hur bara, jag lackar på allt, får utbrott för minsta lilla sak.
har ofta kvällar som denhär, just nu känner jag inte för att prata med någon.
jag är sur och dryg mot alla.
jag behandlar typ min mamma som skit, vet att hon försöker hjälpa mig.
men det här kan hon inte hjälpa mig med INGENkan det
tror jag ska kolla upp mig mot adhd eller add eller nå sånt för dethär funkar inte.
 
 
mina vänner är bäst men behandlar väl inte alltid de så bra heller.
eller det beror väl på hur man ser på saken.
 
men min mamma äre väl inte så bra med, vi pratar nästan inget nåmer, eller vi pratar ju.
men jag undviker det helst, jag försöker vara trevlig men det går inte.
ibland blir allt för mycket och jag säger saker som jag inte menar.
jag är inte så snäll som jag en gång var, kan va för att allt var så lugnt i ett halvår.
allt vara as tjill, hade inga problem och nu vet jag inte vad som händer med mig.
 
 
jag gråter mig till sömns rätt så ofta och jag mår inte bra, hittar inga fel men något äre ju.
jag kanske leker känslokall men ärligt?
jag är ganska känslokall jag är inte så brydd men på kvällarna kommer allt upp.
jag kan inte älska någon för jag vet inte hur..
jag ligger uppe på nätterna och bara tänker i flera timmar, gråter till jag inte har krafter kvar.
somnar och sen vaknar jag, låssas vara glad hela dan till kvällen då lackar allt.
 
nu hände en sak precis, ingen lust att skriva ut det.
men mycket kan hända..
trodde iaf inte att det var så, var så glad för nån dag sen.
på ett meddelande bah bröts allt ner..
allt fuckade totalt, men man kan ha så fel ibland.
känner inte för att skratta, le eller prata.
 
jag har varit svag hela mitt liv, igenom mig..
fått höra av några personer att jag är en av dom starkaste de vet.
fick höra det för ett år sen.
men kan bara säga en sak, det vet inte vad jag gjort när jag mått skit.
skulle det veta vad jag gjort i hela mitt liv skulle det verkligen inte ens ha respekt för mig.
inte heller om det vet vad jag ska göra/redan gjort.
hojj om folk bara visste.
 
eller några personer vet vad jag håller på med och gör sameshit, men det skiter i det.
det är bra, folk ska skita i det, mitt liv, mina val.
 
tror inte jag har nåmer att skriva..
eftersom allt brast så ska jag bara ligga och tänka nu i några timmar och  lyssna depp musik.
+
gråta mig till sömns för just nu är ALLT verkligen skit.
men låter alla tro att det är bra...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0